kristofer

Kassettband. Långa bilturer. Döende batterier i min Walkman. En sång som blir långsammare och sången allt mörkare. Tristess.

Det var då det. 1995 och framåt hade jag min Walkman som trofast, om än batterislukande och potentiell planetmördare, vapendragre. Jag hade ett helt jävla bibliotek med kassettband, allt från Backstreet Boys till, ja. Allting annat som i princip var samma sak på den tiden, N*SYNC, Boyzone, Westlife, allt som hette något med två ord och innehöll killar som sjöng i löjligt ljus röst. Fina tider!

Nu sitter jag med Spotify uppe och har ingenting i lurarna. All världens musik finns samlad i en gratistjänst, det är bara att välja något och börja lyssna - gratis! Det är bara så fruktansvärt svårt att välja när man inte är bunden vid musiken i fysisk form. Det var så mycket möda kring Walkman och kassettband, så när det väl funkade felfritt så ville man inte riskera något som kunde påverka prestandan. Man bytte inte kassett innan man lyssnat klart, man spolade väldigt sällan och det fanns inget som hette beslutsångest. Det du hade var det du hade.

Hoppas spotify inför "Walkman Edition". Du väljer en artist, sen måste du lyssna på varenda låtjävel tills alla är slut, och först då får du byta artist. Fast då är batterierna slut, och du måste vänta en timme innan det har laddats upp. Om du inte har spotify premium. Då är det fest dygnet runt.