We have a winner
Jag klarar inte av den svenska tv-mentaliteten. Program som främjar publikdeltagandet och erbjuder att just DU ska bestämma vem som får lämna Big Brother-huset. Eller Idol-cirkusen. Eller Robinson-ön. "Du är bara avundsjuk för att du inte är lika bra som Marie Picasso!" kanske man kan tänka, och det må så vara, men jag vet inte om jag litar på svenska folkets omdöme när det gäller att rösta fram den bästa sångerskan.
Här pratar vi om ett folk som tycker att IKEA är det bästa som hänt sedan mandelkubben, och att allting som innehåller orden "playa" är exotiskt, samt att Lasse Berghagen är vår populäraste tv-kändis. Så, grattis Marie, du har vunnit över ett folk som älskar att titta på när hopplösa människor sitter fulla i ett biktbås och gråter ut om att de känner sig så mobbade i ett hus där det finns en massa kameror, inga program nämnda.
Avundsjuka är en sån relativ term när det gäller denna typ av kändisskap. Vill man vara stämplad som "Idol-Kristofer" för evigt? Kanske ser bra ut på sitt CV när man ska söka jobb, man kan flika in med "Big Brother-Kristofer" när man presenterar sig. Då känns det som att jag hellre är en nobody med en egen identitet, någon som inte hamnar på löpsedlarna så fort man köper ett paket snabbmakaroner.
Att delta i en tv-tävling där folket bestämmer är som att spela rysk roulette, fast med en fullt laddad revolver.
Nu är det jul igen
Den första snön har kommit, om och om igen. Lika snabbt regnar den bort. Det är som att vädret inte kan bestämma sig för om vintern ska vara vintrigt vacker eller höstigt melankolisk. Kanske speglar vädret vår egen ambivalens? Vi är aldrig riktigt nöjda, för är det vinter är det alldeles för kallt, men är det en kal jul så börjar vi klaga direkt. Men det hör väl till, om man inte kan klaga på vädret, vad ska man annars klaga på?
Idag är det första advent och vi tänder första ljuset i vår adventsstake, för att symbolisera ljusare tider. Det är nog det jag vill att julen ska handla om. Glöm julklappar och julmat, julkalendrar och julstök, julruscher och julstress. Glöm allt som har med jul att göra. Det handlar om ljus. Ljus i en evigt mörk årstid, värme i en ständigt kall miljö. Att komma in från en blåsig decembernatt och känna värmen från en öppen brasa och en familj som alltid finns. Att känna ljuset av vänner som alltid leder en i mörkret. Att känna värmen av kramar och händer, att se ljuset i ögonen på dem du håller kär. Att tycka att timmarna inte räcker till när man ligger och pratar, och tycka att timmarna är alldeles för många när man är för långt bort för att kunna prata.
Det är vad min jul handlar om. Det är vad livet borde handla om. Det är den bästa julklappen man kan få.
God Jul
