kristofer

Vissa yrken drömmer man om, vissa kan man glömma. Några spår som för mig är helt avstängda, även om jag skulle vilja bege mig in på dem, är följande: kläddesigner, hårfrisör, stylist och inredningsarkitekt. Varför, undrar ni? Nog för att jag troligtvis skulle skissa upp de mest groteska skapelserna till klänningar, inte för att nämna vad jag skulle göra med någons hår om jag fick minsta tillstymmelse av frihet med en sax. Men inte av de anledningarna, även om de är bra nog för att hålla mig borta från de spåren. Det är något så trivialt som en fråga om sexuell läggning. Jag är helt enkelt alldeles för hetero för att vara estetisk. Om man ska tro på trenden, vill säga.

Om man sätter sig ner och kollar på program som Shear Genius eller Project Runway så behöver man inte vara en psykolog för att gissa sig till de manliga deltagarnas läggning. Jag vill säga att jag är en tämligen fördomsfri person, men alla killar har en gaydar, och min brukar ha rätt. Som vissa ser på en person att han/hon är en tönt, så kan man med samma precision säga att han är gay. Så är det.

Med det sagt menar jag absolut inget illa om homosexualiteten, snarare tvärtom. De bejakar alla de kunskaperna som machomän missat. Medan vissa dricker öl, blir tjocka och har ett liv lika tunt som håret på huvudet, har gaykillarna gjort klänningar åt kändisar, blivit kända och rika.

Det är nästan så man överväger att tappa tvålen.
Bara någon gång.