kristofer

Så var det dags igen - semestertider. Vi bleka, utarbetade, solkrävande svenskar ger oss iväg all världens väg för att hitta en överexploiterad turistort. Vi åker iväg från vårt kära Sverige, för att slippa alla tråkiga förpliktelser och vardagsrutiner, och även medmänniskor. Dessa byts ut mot, hör och häpna, FLER svenskar. För där man hamnar är oftast en typisk turistfälla, och i sådana trängs Svenssons med Anderssons och Karlssons. Hej då Stockholm i Sverige, hej Stockholm på Kanarieöarna, Phuket, Sunny Beach och dylikt.

Det syns så tydligt där svenskar stryker fram. Vi syns, låter och kräver mest. Utmärkande drag är: uppknäppt hawaii-skjorta (eller ingen överdel alls), solblekt keps, midjeväska, korta shorts och sandaler. Komplettera sedan med en promillehalt över den lagliga, decibelnivå som överskrider den behagliga gränsen och en arrogans som överträffar fransmännens. Därför vill man helst titta bort när någon inhemsk person frågar: "Where are you from?"

Samtidigt som man avskyr att man kommer från Svedala, så älskar man alla framgångar som kommer från det. IKEA, Volvo, Saab, Christer Fuglesang - alla saker vi älskar och är stolta över, just för att det är svenskt. Fast vi väljer såklart bort vissa saker som vi inte alls vill stoltsera med. Vi dricker mest, skräpar ner mest och kladdar mest på damerna. Men nåt sånt vet vi inte om - nej, vi är ju bara svenskar på semester.

Dubbelmoralens sanna riddare, det är vi det. Och turistorterna vältrar sig i vår idioti.
Heja Sverige.